En utbildning i HLR för de anställda på ett företag i Stockholm kan bokstavligen talat lägga grunden för räddade liv. Alla bör ta ansvar för livräddning.
“Kommer alla nu ihåg minnesregeln trettio, två – mitt på? Vad betyder den?” Sandra höll kurs i HLR på ett företag i Stockholm. De befann sig i företagets foajé och personalen hade fått turas om att öva på dockor. Mats räckte upp handen. “Att man ska växla mellan att göra trettio hjärtkompressioner och två inblåsningar med mun mot mun-metoden.”
“Just det, bra”, svarade Sandra. “Och kompressionerna ska vara riktigt kraftiga. Det kan hända att ett eller annat revben knäcks, men det är ett billigt pris att betala för att få behålla livet. Men det är ett tungt jobb för den som utför det, så det kan vara bra att turas om ifall det finns fler personer i närheten som också kan HLR.”
Utbildning i HLR och därefter bli sms-livräddare
När den praktiska genomgången var avslutad fortsatte hon att prata om vikten av att våga hjälpa till. Vikten av att känna sig säker på hur hjärt-lungräddning skulle göras. Men att det var okej att använda sig av det speciella munskydd som hon delat ut, ifall man var rädd för smitta.
“Jag vill alltså propagera för att ni anmäler er som sms-livräddare. Ni gör det på webbplatsen som heter just så. Det innebär att ni får notiser i er mobiltelefon om ni befinner er i närheten av någon som behöver hjälp. Det är ett viktigt samhällsansvar som alla som har möjlighet bör ta.”